viktoriajonze

Finner mig besegrad men dock inte resignerad. Mitt begär att börja blogga vann mot min envishet att stå emot.Om det är bra eller dåligt, återstår att se. Vad har jag att dela av mig till mänskligheten, som inte redan finns att erbjudas? Förmodligen inte så mycket. Men om det finns det minsta lilla, vore det väl synd att hålla det inne? Så, här är jag. Har bestämt mig att inte fastna i småkrämpor, gotta mig i orättvisor som livet kan innebära eller varför just jag inte har en inkomst på 50 000 kr i månaden. Nej, ska fokusera på vad jag istället har och försöka belysa vardagens stora och små händelser. Antar att när blogginläggen växt till sig och blivit många i antal, sammanfattar mitt liv med både tillbakablickar, nutid och framtid. Gjorde den 27 april 2010 en Gastric bypass operation så den närmaste tiden kommer förmodligen handla rätt mycket om livet runt detta. This Is My Life

Lördagsmys och en erfarenhet rikare = Learning by doing.

Sebbe visar mig sin t-shirt han fick när de vann DM-finalen. På baksidan av tröjan är det tryckt Matchens lirare. Eftersom jag är mycket stolt över utnämnandet, föreslog jag honom att han skulle ha tröjan överst istället för underst, dvs över den långarmade tröjan och jackan. Sebbe köpte inte mitt förslag utan klädde sig enligt egna planer.



På kvällen var det dags för lördagsmys. Sebbe fick ananas, kiwi, melon, mango, morotsstavar, gurkstavar, vitlöksdip, guacamole och chips.


Jag fick mixad frukt...

Smakade dock på både guacamole och vitlöksdippen och åt en hel grape (juicen). Det hela slukades snabbare än vad det borde och jag fick uppleva en ny erfarenhet. En kvart efter istoppandet blev jag kraftigt illamående och en känsla av att sprängas uppenbarade sig. Ryggläge och djupandning och 30 minuter senare var det passerat. Men jag kommer inte att göra om det inom snar framtid. Learning by doing.