This Is My Life
Finner mig besegrad men dock inte resignerad. Mitt begär att börja blogga vann mot min envishet att stå emot. Om det är bra eller dåligt, det återstår att se.
Vad har jag att dela av mig till mänskligheten, som inte redan finns att erbjudas? Förmodligen inte så mycket, men om det finns det minsta lilla, vore det väl synd att hålla inne med det. Så, här är jag.
Har bestämt mig att inte fastna i småkrämpor, gotta mig i orättvisor som livet kan innebära eller varför just jag inte har en inkomst på 50 000 kr i månaden.
Nej, ska fokusera på vad jag istället har och försöka belysa vardagens stora och små händelser. Men utan att vara allt för pretentiös mot mig själv. Hellre skriva något än ingenting alls. Såvida det passar in under ovanstående krav.
Antar att när blogginläggen växt till sig och blivit många i antal, sammanfattar mitt liv med både tillbakablickar, nutid och framtid.
This Is My Life
